Schladming - dag 7

Frukost 08.45 som vanligt. Vi jobbade oss bort till våra skidskåp och hämtade skidprylar innan vi ställde oss i kön till gondolen. Mycket folk idag men det gick ganska fort ändå. Denna gång tog sig alla till toppstationen enligt plan. Alla utom Birgitta som avtod skidåkning denna dag för att rehabilitera knä och fot. Birgitta tog istället bussen till Hochwursen för att möta upp oss där. Vi andra tog oss från Planai-toppstationen till dalen mellan Planai och Hochwursen. Skidföret denna dag var fantastiskt. Det hade varit kallt på natten och nu sken solen. Manchester!
I övergången mellan de två bergen råkade vi ut för den hitills största liftkön. Just idag hade det kommit mängder med turistbussar hit fulla med skidåkare som just nu ville ta sig upp på någon av alptopparna. Småningom kom vi på tvåstolsliften och kunde vad det led ansluta till Birgitta som hade gosat ner sig i en korgfåtölj i det strålande solskenet. Vi hade denna plats som bas från var vi gjorde utflykter till omgivande pister. Lunch intogs på intilliggande hytta. En tur på eftermiddagen tog vi till Reiteralm och vår favoritpist nr 3. Denna fick utstå våra rytmiska slalomsvängar ett fytal gånger. När vi kom tilbaka till basen var det dags att åka hem. Calle och Jakob skidade medan vi andra tog bussen. Grabbarna valde en tokig väg och fick promenera en inte oansenlig sträcka då snötäcket blev nullifierat. Vi som inte skidade hem hade avverkat 53 km pist- och liftsträcka under dagen enligt Skiline (och 52 km enligt Garmin). Trots långa köer i början var detta rekordlångt.
Vi hamnade i tidsnöd och fick avstå afterskin. Istället lämnade de av oss som hade hyrt tillbaka prylar och vi andra bar hem och packade våra dito.
Dush och packning och därefter en improviserad afterski på rum 104 med vad som var kvar av rumsvinet och sesamkexen. Klockan sex kom Dennis och hämtade oss och tog oss till en närliggande restaurang där vi skulle få avnjuta en fonueafton. Vi fem, Dennis och fem finnar doppade nöt-, fläsk- och kalkonkött i varm buljong och diverse såser under halvannan timma. Aktiviteten kunde väl knappas anses prisvärd men det var trevligt att snacka lite privat med Dennis (från Löddeköping).
Innan kväller hann vi spela ett avslutande parti Plump. Imorgon severas frukost klockan 7 och bussen till flygplatsen går 7.30.
 

Schladming - dag 6

Birgitta hade fortsatta känningar i sitt knä varför hon uppsökte byns Krankenhaus och fick där uppmärksamhet av fem läkare som efter röntgen och undersökningar kontstaterade en misstänkt miniskskada. Ordinationen var vila, bandagering och högläge. En fördel i hanteringen var att hon hade med sig sitt EU-sjukkort.
Medan Birgitta besökte sjukvården tog vi andra oss upp på Planai-berget. En del missförstånd gjorde att vi hamnade på lite olika ställen efter transporten upp på berget. Resultatet blev att Calle och Jakob åkte för sig, och Olle och jag för oss. Lunch idag var en picknic i det gröna, eller snarare vita. Reseledarna från tre byråer hade mejslat ut ur snön en gård med barer, grillplatser och sittplatser. Vi var ett hundratal gäster som serverades dryck, snapsar, grillad korv och grillspett. Birgitta som var konvalescent blev hämtad av Dennis vid toppstationen och transporterades, bla med pistmaskin, till grillplatsen.
Efter en god stunds ätande och lekande tog Dennis Birgitta tillbaka till gondolen och vi andra fortsatte med skidåkandet.
Idag var vädret lite kallare och mulet, dock ingen nederbörd. Idag var också den dag hittills med mest folk i backen.
Vi avslutade skidandet vid tretiden och begav oss då till Tenne. Där satt vi i grupp med Dennis och familjen Krans och snpsade och ölade. På vägen hem plockade jag upp en vinare på affärn som vi sedermera öppnade på vår after afterski.
Enligt skidstatistiken hade jag idag pistat 30 km
Middag ikväll var en grilltallrik. Personalen har svårt att göra klart ett bord i taget med resultatet att vi vid fler än en gång har fått vänta mycket länge på den sista av våra tallrikar. Idag t o m glömde de bort att servera Birgitta varmrätt. Vi påminde dem när vi andra hade ätit upp och då kom tallriken så småningom.
Efter maten satt vi oss vid ett bord i rummet bredvid och spelade ett parti Plump.

Schladming - dag 5

Vår vana trogen intogs frukost 08.45. Idag var vi först till dukningen. Till frukost kan vi välja bland kokt ägg, frallor, ljust och mörkt bröd, tre olika filsorter, musli och corn flakes, diverse pålägg, obeskrivligt svagt kaffe och väl utspädda fruktjuicer samt två sorters fruktkaka.
Efter frukost och påpälsning gick vi tiill vårt skidförråd och hämtade vår utrustning. Calle hade glömt sin halsduk på hotellet varför en ny fick införskaffas. Vi bordade bussen till Planai Väst och liftade upp på Hochwursen. Vi tog oss bort till Reiteralm och provade några av dess pister. Innan vi begav oss åter lunchade vi på en av ortens 45 hyttor.
När vi kommit tillbaka till Planai åkte vi upp till semihögsta toppen och började jobba oss neråt mot dalstationen. Nedfarterna hade fått i det närmaste puckelkaraktär och var ganska jobbiga att forcera. Några bet i den gryniga snön men de flesta klarade sig helskinnade från vurporna. Birgitta fick dock en vridning i knät som fortfarande på kvällen gör sig påmind och som vi hoppas inte är allvarlig.
Med skidorna inlämnade i skåpet gick vi till ett annat afterski än tidigare. Några öl och snapsar senare började vi planera för hemfärd. Calle och Jakob gick före och provianterade lite chips och godis på vägen medan jag, Birgitta och Olle tog vägen förbi torget. Vi stannade till på ett konditori och smakade av deras tårtsortiment.
Efter dusch och rumswhisky var det så dags för middag. Idag serverades vi varsin grillad forell. En Sauvignon Blanc till det passade utmärkt.
Post middagen gick Calle och Jakob tillsammans med Jonathan och Jennifer från grannbordet till Kebapen och spelade fotbollsspel. Vi tre och grannföräldrarna Tony och Annika sammanstrålade över några drinkar och samtalsämnen innan ungdomarna återvände och vi åter igen delade på oss för lite plumpspel. Framåt 23 kom vi i sång.

Schladming - dag 4

Vaknade till ett ymningt snöfall. Birgitta bestämde att hon skulle ha en skidfri dag, men vi andra rustade oss för en dag med mer lössnö och sämre sikt. Innan vi begav oss iväg lämnade jag, Calle och Birgitta in våra skidor för slipning och vallning. Det tog de 24 EUR för per skidpar. 20 minuter senare vinkade vi hejdå åt Birgitta och bordade bussen mot Reiteralm, det västligaste av de fyra bergen i området. Vi tog den långa tvåstolsliften upp på fjället. Genombrottet till vackert väder kom aldrig utan vi fick dras med mer eller mindre snöfall och mulet väder hela dagen. Det var betydligt jobbigare för benen men ganska bra träning. Vi jobbade oss så långt västerut som det gick på Reiteralm och provade flera nedfarter. På tillbakavägen försökte vi komma till övergången mellan bergen men det var lättare sagt än gjort. Till slut valde vi att ta lunch på en restaurang på Reiteralm innan vi tog nya tag och försökte hitta till övergången. Nu gick det bättre. Någon repa på Hochwursen och sedan någon repa på Planai innan vi satt oss på Tenne och njöt afterski.  Birgitta anslöt efter att ha avnjutit helkroppsmassage och någon timmas god bokläsning. Skidåkningen här i Österrike är överlägsen den vi erbjuds i Sverige, men när det gäller aftersi ligger österrikarna långt efter oss. Lite skivvändande av några åttiotalsklasisker blandat med umpa-bumpamusik och några oregelbundna puffar från en rökmaskin är höjdpunkten.
Statistikrapporten meddelade att vi hade avverkat 21 pistkilometer denna dag.
Hemma på hotellet duschade vi och gjorde oss i ordning för kvällen. Strax innan 18 samlades vi i killrummet och tömde vinflaskan från dagen innan och avnjöt några wasakex. Huvudkomponent på middagen var en halv kyckling med sås och ris. Vi vuxna drack en österrikisk Riesling till den. När våra grannar från Älta anslöt, efter att deras två barn hängt med Calle och Jakob till Kebapen för att spela fotbollsspel, bestaällde vi in öl, vin och kottesnappsar.
Senare på kvällen delade vi upp oss på två bord och spelade Plump.

Schladming - dag 3

Samma tid steg vi upp som dagen innan. Nu samlades vi 08.50 vid datstationen och hoppade på skidbussen som tog oss till Plenai-väst, en annan dalstation till Planai-berget. Härifrån kan man ta sig till berget Hochwursen vilket vi också gjorde. Idag åkte vi alla i samma grupp. I dalen var det först molnigt men efter lite liftåkande bröt vi igenom molnen och kom ut i en helt underbart solig och vindstilla atmosfär. Extremt lite folk i backarna och kilometerlånga nerfarter kunde vi njuta av hela dagen. Vi tog oss över till det fjärde berget Reiteralm och åkte igenom de flesta av dess pister. Lunch intogs på en av bergsrestaurangerna och vi passade samtidigt på att lapa sol i strategiskt utplacerade solstolar.

Vid 15-tiden landade vi på det som skulle bli dagens afterski, bytte om till kängor och kvitterade ut varsin Rodel-kälke. Med den i hand åkte vi så en gondollift upp på toppen och åkte den 7 km långa rodelbanan ner till samma plats. Det var en upplevelse. Calle och Jakob m fl åkte två vändor men Birgitta, Olle och jag nöjde oss med en tur och satt oss istället i baren och njöt av vad den hade att erbjuda. Notering är att det ofta verkar saknas kassaapparater. Kyparna bär alla på en mastodontplånbok som de har i ett särskilt hölster. Därav också en kategorisk ovllja att ta kortbetalning.

När alla var klara med sina aktiviteter tog vi bussen tillbaka till byn. Dagens statistikrapport meddelade att 31 pistkilometer hade avverkats, men då tog den nog inte hänsyn till att den sista nerfarten var 7 km. För Calle och Jakob 2 X 7. 

Idag kunde vi stanna i matvarubutiken och köpa på oss lite rumsgodis: skink- och ostrullar, vin, kex, läsk och duschtvål.

Innan middagen hade vi ett litet rumskalas i killrummet. Idag serverades piccata med spaghetti och Tira Misu, förutom soppa och sallad.

Innan kväller spelade vi ytterligare ett parti Plump.
Imorgon skall det snöa, och vi har tackat nej till att följa med på utflykten till Flachau.

Schaldming - dag 2

Uppstigning vid 7.30, frukost 07.45 och vid 8.30 begav vi oss bort mot dalstationen vid Planai. Sanna och Dennis mötte upp vid samlingspunkten. Det var vi fem, ett tiotal andra svenskar och några finnar som i gemensam tropp åkte med gondolliften upp på Planai-berget. Vi delade in oss i lite snabbare- och lite långsammaregrupper. De förstnämnda fick Dennis som guide och de senare Sanna. Vi som åkte i den lite snabbare gruppen guidades väldsvant av Dennis genom flera av nedfarterna och liftarna på Plenai-berget och sedermera åkte vi över till berget Hauser Kaibling. Vädret denna dag var mulet och det snöade smått mest hela tiden. Sikten var inte så märkvärdig. Men nerfarterna var mycket långa, liftköerna korta och pisterna välpreparerade.

Vid 11.30 sammanstrålade båda grupperna för lunch på en av de många restaurangerna i backen. Alpresor hade ett rum reserverat för oss.

Efter lunch fördelade några om sig från långsammare gruppen till den snabbare. Efter att ha åkt igenom all pister på Hauser Kaibling åkte vi tillbaks till Planai och avverkade några till pister. Vid 15.30 var vi nöjda och parkerade skidorna i vårt hyrda skåp innan vi tog oss till afterskin. På vägen dit plockade vi ut statistik från dagens åkande ur en automat. 22 km lift och 33 km pist hade avverkats under dagen. Calle och Jacob pressade ut några till åk innan liftarna stängde medans vi andra drack några öl och gluvines på afterskin.

På vägen hem umgicks vi med tankar att handla lite tilltugg och dricka till rummet men det var bara att glömma. På söndagar är allt stängt i den här stan utom mackar och skidbutiker.

Hemma duschade vi oss och tog oss så småningom till middagsmatsalen. Denna dag serverade kokt biff med palsternackssås kryddad med pepparrot, förrutom soppa, sallad och dessert (Panna Cotta).

Klockan 20 gick vi till dalstationen och besåg en välkomstshow bestående bland annat av en eldakrobatshow och uppvisning av byggdens skidlärare.

Hemma igen satt vi oss i restaurangen och beställde in dryck och antipasta till vilket vi spelade ett parti Plump.

Schladming - dag 1 15-02-21

5.10 lämnade vi Tyresö för färd mot Arlanda. Klockan 06.10 passerade vi entren till Terminal 5 och hade dessförinnan lämnat bilen på Benstocken och lastat skidor, pjäxväskor och res-d:o i benstocksbussen. På Arlanda träffade vi på Jabob och Olle, och tillsammans lyckades vi småningom hitta rätt incheckningsmaskin, rätt ställe att lämna in delar av baggaget på och rätt ställe att lämna in skidorna på. När vi framgångsrikt hade passerat säkerhetskontrollen stannade vi på en restaurang och intog lite frukost.
När vi bordade planet upptäckte vi att vi hade sällskap av självaste Fredrik Reinfelt på planet. Jag noterade att han faktiskt inte satt på SAS GO men väl raden omedelbart efter. Hans destination visade sig vara Bad Gastein.
 
I Österrike är man inte så noga med att man själv skall bära sitt baggage genom tullen utan allt sånt kommer lastat i vagnar och levereras direkt till bussarna. Vi hittade våra väskor och skidor och lastade dem på bussen märkt Schladming. I halvannan timme färdades vi med bussen till vår destination. Vår alpresorguide Dennis berättade om bygden och om aktiviteter och annat som erbjöds oss under veckan. Han delade också ut liftkort.
Vi rullade in i den lilla byn Schladming som var omgiven av ståtliga fjäll och så stannade vi till vid vårt hotell Winter-Garten. Vi blev instruerade var skidor skulle ställas och var pjäxor förvarades och så fick vi våra rumsnycklar. En hastig överläggning utmynnade i att Olle, Calle och Jacob tog 3-bäddsrummet, och Birgitta och jag fick tvåbäddsrummet.
När vi hade kommit tillrätta i våra rum begav vi oss ut på stan och rekade omgivningarna. Schladming visade sig vara en jättemysig liten stad med bl a många restauranger. Vi valde en av dem och beställde in lunchpizzor och gulaschsoppa.
 
Efter ytterligare lite rekande kom vi så tillbaka till hotellet. Och när klockan blev 18 var det dags för middag. Vi hade beställt med halvpension varför middag ingick sex kvällar. Middag i Österrike består av 4 delar:soppa, sallad, varmrätt och dessert. Varmrätten denna första kväll var klassisk Schnitzel.
Vi satt kvar i resturangen och samtalade tills Melodifestivalen började och vi kunde konstatera att det funkade att få in den på SVT Play. Vi bänkade oss i killrummet, hällde upp ett par stadiga whiskyn och besåg Melodifestivalen från Östersund. Calle och Jacob gick på lite rundturer på stan och spelade spelautomater på grannkrogen Kebap.
 
 

RSS 2.0